Underbara lördag! Och jag har inte gjort ett skapande grand och tycker det känns bra. Kände mig rentutav bakis imorse så kanske var därför. Igår var jag duktig och tvättade 4 omgångar tvätt när jag kom hem. Just ja, jag har ju börjat diska undan ett diskberg utan dess like så lite duktig har jag vart idag med!
Jag har sett på TV och barnprogram (typ pokémon) i alldeles för hög dos så är helt däng i huvudet for the moment. Fattar inte att småbarn kollar på sånt.. Dom borde väl också bli däng, eller?
Favorit är ute på äventyr, så jag har huset för mig själv. Ofrivilligt, skulle också ha äventyrat runt men det passade tyvärr inte. Men en annan helg, då jäklar ;)
Just ja, har inte berättat så mycket om lägenheten, vi älskar den!! Vi hade mer än gärna behållt (??) den men den är ju inte vår tyvärr. Lite småändringar (slänga ut lite gamla möbler och byta ut dem mot våra egna) och det hade blivit helt perfekt!
Har just nu lite bekymmer med hur man skall göra med framtida boende, det är ju skvatt omöjligt att få tag i lght häromkring, favorit pluggar och min lön är ganska dålig. Jag har insett att jag måste tenta av mina restkurser så snart som möjligt + göra ett nytt högskoleprov då mitt snart går ut, vore jäkla skönt att få det gjort så jag kan plugga vidare till något vettigt och kunna få in en rimlig lön.
Just ja jobb, vi har fortfarande inte fått reda på om det blir organisationsändringar. Blir det det så dras det ju ner på en del tjänster. Hon som lärde upp mig när jag började ska gå på tjänstledigt osv så även där blir det förändringar. Utöver det så ska jag sitta med i två processgrupper och går för närvarande en kurs i stan + att vi är två man kort. Det känns som att det är mycket att göra på jobbfronten, fast ändå är jag den som haft minst att göra. Eller jag hade det så man har saktat ned sitt tempo och blivit bortskämd med att kunna dra ut på saker för att få tiden att gå, nu när det är som det ska vara + en del extra så ibland blir det faktiskt lite stressigt, jag som brukar palla det ganska bra. Stackars favorit som får hem en trött mig om vardagarna. Dessvärre så har jag insett att detta inte är något jobb för mig så det hjälper väl inte till direkt. Eller det är inte något fel på jobbet, men jag som person är inte rätt, jag spenderar större delen framför datorn, har problem med ryggen och knäna och har huvudvärk jämt och ständigt. Det är flera olika yrkeskategorier med olika uppdelningar och inbördes rutiner som jobbar omkring mig. Den inbördes kommunikationen fungerar väl inom respektive yrkeskategorier men det är inte alltid det fungerar så bra emellan. Just där jag sitter är jag ju ensam så mycket går mig förbi, tar f ö mycket tid i anspråk för mig att catcha up den informationen efteråt.
Men å andra sidan, jag är vääldigt glad över att ha ett jobb! De som jobbar där är väldigt snälla och trevliga, jag vet man ska inte klaga i dessa dagar. Jag ska ändå vara glad över att i min ålder ha fått ett fast jobb.
Ska ansöka om ledighet, jäkla komplicerat nu när vi är kort om folk. Hade jag vetat att jag skulle vara häromkrong på jul och nyår så hade det inte varit några problem, men nu ska jag inte det. Känns ju ovärt att åka för bara 2 dagar + att biljetterna kommer vara dyrare än någonsin, om det ens går några. Har inte världens bästa förtroende på SJ precis.
Jobbar förresten en jättegullig kille/man/gubbe? Jag vet inte hur gammal han är. Kanske 38? Sådär mittemellan ung man och gubbe. Han är jättesnäll och alla tycker om honom. Lite långsam ibland kanske, sådär omständig och lite ängslig men jäkla duktig (högt utbildad), och stenkoll. Med gullig så menar jag såklart på det där snälla sättet, vänlig, artig osv. Sådär nallebjörn i sättet. Jag minns inte vad min poäng var när jag drog upp detta.. jo just ja! Jag tror att han tror att jag är arg på honom.
Såhär var det: Jag hade en väldigt stressig vecka, fick jobba över mycket, var sjuk, pms, ryggvärk och hade konstant huvudvärk. Vid ett tillfälle var jag väldigt kort i tonen mot honom och därefter kändes det som att han undvek mig, fullt förståeligt. För att rätta till det hela försökte jag, istället för att säga som det var, att vara jättekompensationstrevlig. Men detta gick ju olika bra beroende på hur jag mådde (från överdrivet sliskigt trevlig till kort i tonen) så han måtte tro att jag är schizofren eller så. Så nu undviker han mig på riktigt och jag tycker det hela är väldigt pinsamt så vi går omkring och undviker varandra. Eeh, ja starkt jobbat av mig! Hur löser jag detta nu då? Jag vill ju bara rätta till det så att vi kan jobba sådär bra ihop som vi gjorde förut.
Herregud, klockan är ju jättemassamycket.
Här ska fikas! :)
Puss hej!<3
