Fegis

Jag är en riktig liten fegis har jag kommit underfull med. Ja när det gäller massa saker. En sak var i helgen när vi var på Liseberg, krävdes massa övertalningsförmåga för att få upp mig i karusellen och väl där vill jag bara av. Samt att jag blundade och höll i mig för kung och fosterland nästa hela åkturen. När jag väl vågat öppna upp ögonen konstaterade jag lite besviket att det inte var så hemskt som jag befarat, karusellsällskapet bara skrattade åt mig. (Visst kittlade det i maggropen men det är ju det som är tjusningen med karuseller:)) En stackare med åkband åkte bara 4 karuseller för han blev lite dålig. Synd om honom, men en lättnad för mig så fick jag lite sällskap på säker mark medan de andra åkte otäckheter.

Jag är en fegis på andra sätt också. Jag har den underbaraste personen som finns som älskar mig, som ställer upp för mig och alltid finns där. Det är så konstigt det är med känslor, de där mer känslor.. Jag tror banne mig att jag blir nyförälskad typ varannan veckan. I samma person!!(?) Ju mer tiden går ju mer tycker jag om honom. Är det ens normalt att vara fäst vid en person så? Jag tror helt ärligt att jag inte skulle klara mig alls utan honom, jag vet inte vad jag skulle ta mig till om han försvann. Det är helt nytt för mig att vara så beroende av en annan person, blir lite rädd jag. Borde man fästa sig så mycket vid någon? Tänk om jag får varken jobb eller lägenhet och måste flytta, hur blir det då? Ja jag tänker för mycket, men lite orolig blir jag. Fegis jag är. Måste sluta överanalysera, helt enkel låta mig lugnas av det faktum att vi tycker om varandra och att saker och ting faktiskt ordnar sig.


"Love is Like a Butterfly"

Just ja, en blogg..
Glömde för övrigt säga att det var väldigt trevligt att vara hemma i Värmland och hälsa på, även om det blev kort.

1:a augusti idag.
Om 20 dagar så jobbar jag min sista arbetsdag.
Om 24 dagar har jag tenta.
Om 25 dagar fyller jag år.
Om 26 dagar ska jag till farbror doktorn och se om jag får ordning på min skrutt-kropp så jag måhända blir av med mitt skrutt-humör.

Just det ja, 4 dagar kommer mamma och pappa och hälsar på. Fan vad jag måste städa.

Har sett Ulf Lundell live förresten, det trodde man inte.

Ja, that's it I guess.
Over and out!