...

Meningen med livet.. ska man tänka på sånt? Jag gör inte det, jag kanske borde men jag bryr mig inte.

Vardagen; borsta tänderna, kamma sig, duscha, äta frukost (äta överhuvudtaget för den delen) och allt annat som man förväntas göra tycks mig totalt onödigt. Onödigt var kanske att överdriva, jag bryr mig inte. Så länge jag har koll på tiden och hunden så den får mat, motion och allt vad en valp kan behöva, ja så länge jag har koll på det så är det bra.

Jag borde ringa viktiga människor, fjäska, fråga, förklara. Få mig, jobb och ngn form av hem. Hatar f ö det hurtiga "..tala in ett meddelande efter pipet!" Ångest.

Jag borde ringa mina vänner och bekanta, finns dom kvar? Jag har inte hört av mig. Innan var det för att jag är så dålig på att hålla kontakt och pga att jag känner mig tjatig. Numera så är det för att jag skäms... tror jag. "Jaha NU passar det att höra av sig??" typ. Kan jag ens konversera normalt och fungera socialt, har jag någonsin gjort det? Jag tror minsann att jag har glömt.

Jag borde försöka träffa mina vänner. Jag vill bara så mkt först.. gå ner de där kilona som får mig se fet och extra misslyckad ut. Gå till frisören så jag inte ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig. Hinna samla på mig åtminstone ngt att berätta om. Jag har inget att bidra med, mig händer inget, vem vill träffa en människa som inte har ngt att prata om.

Jag borde hitta nya mål i livet. Kortsiktiga. Mitt liv raserade härom veckan. Känner just nu bara likgiltighet inför allt. Jag borde, borde, borde, jag vet att jag borde så mkt. En "positiv" sak är att jag har fått magkatarr, gratisdiet yay!

Ja, jag ska sluta vara bitter. Men detta är en blogg som jag tar till när saker och ting känns mest kaotiskt. Det handlar om att gjuta olja på vågorna, få pusselbitarna på plats osv. Det här ÄR trots allt min bitterhetsblogg.

Jag hoppas bara att allt ordnar sig, att allt blir bra igen.

"I can't breathe easy.."